Karins världar

Ja, då var det lördag igen. En vecka går så fort! Vi ska snart få gäster, Hildingssons och Sandelins kommer. Vi ska äta pastasallad och sedan äppelpaj med vaniljsås. Det ska bli gott.

Igår släktforskade jag några timmar, men fick inte fram någonting! Jag börjar undra om jag gör rätt eller om jag krånglar till det i onödan. Jag ska prata med min handledare nästa vecka så får vi se. Jag lovar er att det kan vara otroligt svårt att tyda skrivstil från mitten av 1700-talet. Det gjorde att jag helt körde fast på en person igår, men jag hoppas läraren har lättare att se vad som står, så att jag kommer vidare. Jag har tittat lite i en bok där man får lära sig att skriva och läsa gammaldags skrivstil som jag hoppas jag kan få hjälp av.

I onsdags kunde jag vara hemma från skolan. Jag har två lektioner de här dagarna och jag fick hemuppgifter istället i båda kurserna, så jag satt hemma och jobbade. Jag scrappade lite också. Jag gjorde en framsida till en pärm som jag har gjort i ordning och ska förvara mina recept i. Hittade ett papper jag tyckte passade bra. Provade samtidigt en ny stämpel mamma köpt. Jag tycker den är så läcker!




En närbild

Nu har mamma semester och vi tog itu med ett projekt vi planerat att göra. Vi städade i ett rum som används till förråd. Det är roligt och skönt att rensa ur lite och göra sig av med sådant man inte behöver. Vi fick ihop flera kassar med saker som går till loppis och sedan några sopsäckar med skräp. Sedan hittade jag lite fler lådor och boxar i mitt rum att städa i och sedan rensade jag och mamma i badrumsskåpet. Så vi har varit riktigt duktiga idag tycker jag.

Igår var vi ju på "Amerikabrevet", men det blev inte så lyckat som vi tänkt oss. Det regnade ordentligt hela tiden, så det var bara att ta på sig regnkläder, jackor, och filtar. Många satt med paraplyer, vilket skymde sikten. Vi varken såg bra, hörde bra och förstod inte riktigt allt på grund av att de pratade bred dialekt. Vi var blöta och frusna. Så i pausen, efter en timma och en kvart , gav vi upp och begav oss hemåt. Men det var roligt ändå.

Jag gjorde ett arbete i vintras om den svenska Amerikaemigrationen. Det var mycket därför jag ville se det här spelet, eftersom det handlade om några emigranter. I arbetet så forskade jag lite om min pappas morfar, som emigrerade till Amerika 1906. Jag måste passa på att berätta lite kort om hans emigration. Anders arbetade som dräng på en gård i Värmland. Alma var äldsta dottern på gården och hon och Anders fattade tycke för varandra och ville gifta sig med varandra. Det gick endast Almas pappa med på om Anders tjänade ihop så mycket pengar att det skulle räcka till halva köpesumman av en gård dit Anders och Alma  kunde flytta. Anders beslutade då att åka till Amerika och tjäna ihop tillräckligt mycket pengar så att de kunde gifta sig. Alma skulle stanna på gården och vänta på honom. Anders reste så till Amerika och arbetade där, bland annat i ett lager och tjänade ihop pengar. Efter fem år kunde han slutligen resa hem igen till sin väntande Alma. De köpte gård och gifte sig. De fick så småningom tre barn och ett av dem var då min farmor.

Det var jättespännande att forska om det här och det var under det arbetet jag bestämde mig för att jag skulle ha släktforskning som projektarbete i trean. Det ska bli så roligt! Jag har fått låna några brev av min faster som Alma och Anders skrev till varandra under tiden han var i Amerika. Det är så roligt och spännande att läsa, men det känns lite dumt att sitta där och läsa deras kärleksbrev.

För ett tag sedan gjorde jag en layout med Anders Amerikakoffert som vi fick fram förra sommaren.